Miljövänner för kärnkraft

Politikerna har satt sig i en omöjlig sits genom att detaljstyra hur mycket energi som får produceras av olika energislag. Denna styrning grundar sig mera på åsikter om vad som är bra för miljö, ekonomi, säkerhet mm och inte på reella fakta. Om man lade detaljstyrningen åt sidan och i stället diskuterade krav baserade på fakta, skulle det vara enklare att nå politisk överenskommelse. Läs hela inlägget…

I december 2011 samlades i Bombay 160 forskare inom kärnteknik i ett 2a internationellt seminarium på temat Acceleratordrivna underkritiska reaktorsystem med användning av torium. Bara en månad senare meddelade en forskargrupp i Belgien om ett lyckat test av ‘Guinevere’, en prototyp av en blykyld kärnreaktor matad av en partikelaccelerator – en viktig milstolpe mot den typ av acceleratordrivna system (ADS) som forskarna skissade på i Bombay-seminariet.

Dagens reaktorer baserar sig på en härd med klyvbart bränsle som konfigureras så att fissionen kan underhålla en kedjereaktion i en kontrollerad kriticitet. I en ADS är det i stället så att de neutroner som behövs för en fortgående kärnklyvning skapas av högenergiprotoner från en accelerator. Eftersom dessa neutroner produceras utanför reaktorhärden har en ADS-reaktor en större flexibilitet i de isotoper som kan klyvas. Detta gör att ADS alltmer ses som en lovande metod för transmutation av använt kärnbränsle och för kraftgenerering från torium, uran eller återvunnet använt kärnbränsle.

Hela artikeln publiceras av CERN Courier (klicka här). Läs även tidigare artikel i MFKs hemsida och pressmeddelandet från KTH närmast nedan.

Vi har skrivit om fjärde generationens reaktorer tidigare (klicka här).
Enligt ett pressmeddelande från Kungliga Tekniska Högskolan framgår att dagens lättvattenreaktorer bara förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten avses att placeras i slutförvar. Med nästa generations reaktorer kan man uppnå 99 procents förbränning och återvinning av bränslet. Det innebär att vi kan köra kärnkraftverk i Sverige i 5 000 år till utan att behöva gräva upp mer uran ur marken. Denna enorma potential tycks föga känd i media, hos politiker och allmänhet, men MFK vidarebefordrar gärna budskapet via denna länk (klicka här).

Av Lars Wiegert
Nu när man börjar se facit av denna katastrof, kan man inte säga annat än att följderna för de havererade kärnkraftverken trots utsläppen egentligen blev det lilla problemet i förhållande till den enorma förödelse som själva tsunamin åstadkom. Ca 20.000 människor omkom, 125.000 byggnader raserades, liksom otaliga vägar, broar och fördämningar, elnät mm. Hela infrastrukturen i en stor del av Japan förintades. Vad som då är märkligt är att rubrikerna om denna förödelse och stora dödstalen ganska snart tonades ned för att i stället domineras av de havererade reaktorerna, som med sina måttliga utsläpp inte krävde ett enda dödsfall och kontaminerade förhållandevis små areor jämfört med Tjernobyl. Läs hela inlägget…

Av Nils-Erik Nilsson
Natten mellan den 11 och 12 maj 2011 utbröt en brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Branden i sig utgjorde inte något som helst hot mot omgivningen, men ger en blixtbelysning av de brister som gjort att tillsynsmyndigheten (SSM) sedan juli 2009 satt Ringhals under särskild tillsyn. MFK försvarar inte på något sätt det slarv och de brister som lett till att SSM satt Ringhals under särskild tillsyn, men vill ge sin syn på vad som hände. Branden i Ringhals 2 kan ses som ett utslag av dessa brister och MFK menar att det som hände visar att Ringhals måste förbättra sina rutiner. Läs hela inlägget…

Av Carl-Erik Magnusson
ON-line kommentar (nr 287) till artikel i Dagens Industri 1 feb 2012 med rubrik “Bara hälften av kärnkraften går för fullt”.

287. Energi och politik; när möts de två?
Vad är politikens uppgift? Att detaljstyra varje verksamhet eller att diskret skapa goda förutsättningar för medborgarna och mångfalden i deras kunskap? Svar: Det senare!
Men: Svensk politik har under några decennier missat sin uppgift att sätta ramar för verksamheten och kontrollera dess efterlevnad. I stället har den lagt sig i detaljer utan att inhämta nödvändig kunskap. Det gäller utbildning, vård, näringsverksamhet mm.
Energisektorn har förlamats av politiken; forskning har förbjudits, utbildning på området fallerat; vem vill utbilda sig till en hotad bransch? Personal på kärnkraftverken har känt sig ifrågasatta, några under ett helt yrkesliv. Att hålla inspirationen levande i ett sådant klimat är värt all beundran.
Underhåll har försummats; vem investerar under nedläggningshot? Bristfällig skötsel verkar generell. Järnvägen är ett annat exempel.
Det underhåll som under många år minimerats måste nu utföras. Aldrig har så mycket arbete behövt göras på så kort tid som nu, dessutom av medarbetare som ständigt varit ifrågasatta, ibland känt sig mobbade. Att upp mot 20 miljarder kronor offrats på Barsebäcks stängning bidrar inte till underhåll eller produktion.
Vad betyder ordet minister? Svar: Den minste, dvs en tjänare. Har vi glömt det eller bara inte förstått? I en demokrati är politiken medborgarnas tjänare. Den goda makten märks inte, den söker inte sitt. Att ständigt lägga sig i detaljer men missa helheten är inte att föra ut politiken till medborgarna.
Om hälften av kärnkraftverken står stilla får vi kanske söka felet hos oss själva.

Av Nils-Erik Nilsson, vice ordf. i MFK
Miljövänner för kärnkraft har granskat rapporten SOU 2011:18, med rubriken ”Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form”. Läs hela inlägget…

Åsa Romson (MP) och Lise Nordin (MP) skriver på SvD Brännpunkt att kärnkraften är idag beroende av att det är staten som tar på sig det stora skadeståndsansvar som följer en eventuell kärnkraftsolycka, och menar att detta skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften.

Det stämmer inte. Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition 2009/10:173 att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för ägare till kärnkraftverk. Dessutom måste ägarna skaffa försäkring som täcker 1,2 miljarder euro per reaktor.

Staten träder in först om försäkringen inte räcker och ägaren drivs i konkurs genom stora skadeståndsanspråk. Samma regler, förutom försäkringskravet, gäller alla andra former av energiproduktion och all annan industriell verksamhet. Att hävda att dessa regler skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften är helt orimligt.

Även andra former av energiproduktion och industriell verksamhet kan leda till omfattande och dyra olyckor, t.ex. vattenkraft, kemisk industri och oljeutvinning.

MFKs sekreterare meddelar
Inormation om vad som hänt inom MFK det senaste halvåret och några notiser som kan vara av intresse. Läs infobladet i pdf.

Docenten i kärnsäkerhet vid KTH Frigyes Reisch, Stockholm har den 8 juli avlidit i en ålder av 78 år. Han sörjes närmast av hustrun Zsuzsanna och barnen Ann-Britt, Anders och Lotta. Frigyes Reisch var född i Budapest och flydde från Ungern under krisen 1956. Han var i Budapest utbildad till civilingenjör.

I Sverige arbetade Frigyes längsta tiden vid Statens kärnkraftsinspektion med kärnsäkerhet där han avancerade till överingenjör. Han anlitades av IAEA i Wien som expert för granskning av kärnsäkerhet vid kärnkraftsverk i olika länder även i f d sovjetländer och i Ungern. Efter sin pensionering verkade han vid KTH inom kärnsäkerhetsområdet med bl a seminarieverksamhet. Han skissade också på ett nytt reaktorkoncept - en kokarreaktor (HP-BWR) med högre vattentryck – som publicerades i internationella kärnkraftstidningar och väckte intresse vid TOPSAFE-konferensen i Dubrovnik 2008.

Han var med i styrelsen för Miljövänner för kärnkraft tills för några år sedan och han deltog aktivt i debatten i media om kärnkraften. Han framträdde i TV i samband med kärnkraftsolyckan i Japan i våras och bedömde att olyckan borde klassas som en sjua på den internationella INES-skalan. Han var den förste i Sverige som kunde göra denna bedömning genom sina ingående kunskaper om INES-skalans utformning.

Miljövänner för kärnkraft tackar Frigyes för hans stora insats i kärnkraftens tjänst!