Med detta brev vill Miljövänner för kärnkraft betona vikten av att objektivt kunna jämföra olika kraftslag. För närvarande råder närmast anarki på området med tyckanden, halvsanningar och överdrifter som gör det omöjligt för envar att bilda sig en objektiv uppfattning om kraftslagens egenskaper och kunna jämföra dem. Risken är stor att denna situation smittar av sig på beslutsfattandet, som förutses ske på tydliga fakta. Brevet ger förslag på vilka aspekter som bör jämföras och hur dessa kan kvantifieras på objektivt jämförbara sätt.

De olika energislagens egenskaper

När det gäller frågan om hur vi skall få den energi vi behöver i samhället är debatten livlig. Tyvärr bygger den ofta på mycket olika uppfattningar om energislagens egenskaper. Miljövänner För Kärnkraft menar därför att det behövs ett tillförlitligt underlag där de olika kraftslagens egenskaper sammanställs så att de blir objektivt jämförbara. En sådan neutral sammanställning av egenskaperna hos energislagen är en absolut nödvändighet som underlag för Regeringens och Riksdagens beslut i energifrågor. Det skulle också vara till stor nytta för den allmänna debatten i frågan.

Miljövänner För Kärnkraft uppmanar därför regeringen att se till att en sådan objektiv sammanställning tas fram, antingen som en offentlig utredning eller en myndighetsrapport av exempelvis Energimyndigheten.

Miljövänner För Kärnkraft vill som exempel på egenskaper som skall redovisas på ett objektivt jämförbart sätt nämna följande:

1. Miljöpåverkan
Här skall naturligtvis all miljöpåverkan tas med. Både vid utvinnig och framställning av Energibäraren (”bränslet”), uppförande och drift av anläggningar, omhändertagande av avfall eller andra förbrukade delar och återställning av mark mm.
En väsentlig parameter när det gäller miljöpåverkan är materialåtgången per producerad energienhet. Här ingår både det material som åtgår för att bygga anläggningarna, som det som används för bränsle.

2. Påverkan på människors liv och hälsa
Även här skall all påverkan i alla delar av processen tas med. Detta måste göras både för normala förhållanden och vid ev. olyckor. För att kunna värdera konsekvenserna av olyckor måste de vägas ihop med sannolikheten för att olyckan skall inträffa. Likaså skall konsekvensen av olyckor redovisas utan skyddsåtgärder, som t.ex. evakuering. Möjliga skyddsåtgärder och effekten av dessa skall istället redovisas separat. Detta blir då en viktig del av underlaget för att välja vilka skyddsåtgärder som skall vidtas

3. Uthållighet och ev. begränsningar
Det är viktigt att man här inte bara redovisar ”kända tillgångar” utan får med alla fysiska och biologiska begränsningar som finns för energikällan. Även möjligheter att förbättra utnyttjandet av energikällan skall tas med, både vad gäller effektivisering av nuvarande teknik, och t.ex. återanvändning av använt kärnbränsle i såväl kända, som nya typer av kärnkraftverk

4. Egenskaper vid användningen
Här skall man t.ex. ta med begränsningar i förmågan att styra efter behovet. Detta gäller såväl vissa kraftvärmeanläggningars behov av att producera el efter värmebehovet som sol- och vindenergins tidsmässigt direkta beroende av tillgången på just sol och vind. För elproduktion ingår här även förmågan att användas för spänningsreglering och stabilisering av nätet vid störningar.

5. Ekonomi
Ekonomin måste redovisas utan subventioner, skattepålagor eller andra s.k. ekonomiska styrmedel. Relevansen och nyttan av dessa ekonomiska styrmedel kommer ju att framgå av redovisningen av energislagens egenskaper, vilket då också utgör motivet för den ekonomiska styrning man vill införa.
Primärt skall alla egenskaper redovisas i fysiska, biologiska och ekonomiska termer med kvantitativa mått. Men för att nå jämförbarhet måste man översätta all påverkan till en gemensam värdemätare. En sådan kan vara Extern kostnad, men det kan också finnas andra mätetal. Resultatet av sammanvägningen kommer naturligtvis alltid att starkt påverkas av de värderingar man utgår från, exempelvis värdet av i genomsnitt förlorade levnadsdagar, en åsamkad sjukdom eller en funktionsnedsättning, för en människa. Media använder ofta antal dödsfall som ett av måtten på en olyckas allvarlighet. Miljövänner för Kärnkraft menar att ett bättre mått är det inom vetenskapen använda ”Loss of Life Expecancy” förkortat ”LLE”. Det är viktigt att värderingarna redovisas öppet, d.v.s. man måste redovisa det specifika värdet för varje påverkansslag som man använt vid sammanvägningen.

Det finns förvisso en hel del arbete utfört inom detta område, både i Sverige och internationellt. Det mest uttömmande som Miljövänner för Kärnkraft känner till är projektet ExternE, men mycket råmaterial finns också i de stora kraftbolagens livscykelanalyser. Man skall heller inte glömma Statens Offentliga Utredningar, där olika delar finns sammanställda. Miljövänner För kärnkraft saknar dock en opartisk sammanställning som omfattar hela, eller åtminstone större delen av energiområdet.

Några referenser, där det finns ett grundmaterial som kan vara ett slags utgångspunkt, är:
1. ExternE, http://www.externe.info/externe_d7/

2. Kraftbolagens livscykelanalyser
Vattenfall
http://www.vattenfall.se/sv/search.htm?query=Livscykelanalys&submit.x=4&submit.y=6
eller
http://www.vattenfall.se/sv/livscykelanalys.htm?WT.ac=search_success
Fortum
http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-och-produktion/miljoeffekter-per-produktionsform/pages/default.aspx

3. Statens offentliga utredningar, exempelvis:
SOU 199:75
SOU 1998:152
SOU 1995:139 och 140

4. Statens Energiverk 1989:R19
Arbetsmiljö/ Energi, Underlag till Statens energiverks och Naturvårdsverkets utredning om ett miljöanpassat energisystem. ISBN 91-38-12377-0

5, Naturvårdsverket Rapport 4224
Småskalig vedeldning och cancerrisker, Kunskapssammanställning.
ISBN 91-620-4224-6

Bua 9 augusti 2013
Miljövänner för kärnkraft
Nils-Erik Nilsson
vice ordf.
Tel 0706 76 70 92