uni-2016/nytid-o-sthlmstidn-2016-06/” rel=”attachment wp-att-780″>

Förklaringar till påståendena framgår nedan

Kärnkraft är mindre farlig än andra energislag
Ingen verksamhet är helt ofarlig. Det är därför viktigt att jämföra de risker och konsekvenser som finns med olika verksamheter. När det gäller energi så finns flera sådana jämförelser. Den största är ExternE. I underlagen för de stora kraftbolagens livscykelanalyser finns också uppgifter som visar att kärnkraftens risker är små jämfört med andra kraftslag. Dessa kan dock dels vara lite svåra att hitta och dels också lite svara att tyda. Den mest lättillgängliga redogörelsen av olika kraftslags farlighet är
http://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/externe-halso-och-miljoeffekter-bakgrund1998-2.pdf Eller
http://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/externe-halsorisker-vid-elproduktion-bakgrund2001-1.pdf
Där resultatet av ExternE framgår.

Se också:
http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2005/pr38/en/
och
http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2014/air-pollution/en/
som bl.a. visar hur mycket farligare det är med eldning, även med biobränsle, än med kärnkraft.

Dammolyckor för vattenkraftverk är också något som skördat många människoliv. Även dessa har krävt många fler människoliv än kärnkraften.

Kärnkraft tar större ansvar än andra energislag
Som modern företeelse kännetecknas kärnkraft i Sverige av modernt miljötänkande med komplett ansvar under verkens hela livscykel. Här inräknas rivning och återställning samt slutförvaring av avfall.

För skadeersättning vid olycka gäller i de flesta verksamheter, dels för att över huvud taget kunna göra anspråk på ersättning, att man skall visa att man faktiskt lidit skada som att ha förlorat pengar eller fått en skada som kan styrkas med läkarintyg e.d. och dels att man skall visa att just den skadan orsakats av det man påstår. Utöver detta skall man visa vem som orsakat olyckan eller vad det är som vållat skadan. Detta är en mycket tidsödande, svår och osäker process.

I de fall den vållande är något litet företag, eller i värsta fall en privatperson, som snabbt går i konkurs, finns som regel inga pengar att betala ut till skadelidande. Skulle det vara t.ex. en kraftverksägare som bedöms vållande och därmed skadeståndsskyldig så har ju sannolikt även alla hans tillgångar, dvs. kraftverket, förstörts. Då har han heller inga pengar att betala ut till skadelidande tredje man. Observera att t.ex. Vattenfall inte direkt äger något kärnkraftverk, utan de ägs av bolag som enbart har kraftverket som tillgång. Vattenfall kan då vara mycket stor delägare i detta bolag. Men det är alltid bolaget som direkt står som ägare som har det kärntekniska ansvaret.

Eftersom man när kärnkraften etablerades var medveten om ovanstående, så beslöts att kärnkraftsägarna skulle ha s.k strikt ansvar, dvs. det är alltid kraftverksägaren som har ansvaret och är skadeståndsskyldig om kraftverket orsakat en skada. Det behövs alltså inga utredningar om vem som är vållande.

För att garantera att det vid en olycka alltid finns pengar tillgängliga, så bestämdes också att alla kärnkraftsägare skall ha en försäkring, som är helt avsedd för att ersätta skador mot utomstående som kan ha lidit skada. Ovanpå detta har man i kärnkraftsammanhang en mycket generösare syn på vad som skall betraktas som skada än i andra verksamheter.

Eftersom försäkringsbolag alltid måste visa att de har kapacitet att betala ut hela försäkringsbeloppet enligt fastställda regler, måste en försäkring alltid ha ett maxbelopp. Beloppets storlek kan naturligtvis diskuteras, men det är garanterat vilket inte finns för andra verksamheter.

Kärnkraft ger el när den behövs – även om det är mörkt och vindstilla.
Kärnkraft kan regleras och är inte beroende av väderförhållanden för att producera el. Detta är en mycket viktig skillnad i förhållande till vindkraft och solenergi, vars produktion styrs av vädret och inte av efterfrågan. De skapar störningar i kraftsystemet som måste hanteras för att inte kraftförsörjningen ska äventyras.

Kärnkraft har i grunden låga kostnader
Bränslekostnaden till kärnkraftverk är mycket låg räknat per producerad kWh. Eftersom bränsleåtgången är många storleksordningar mindre än för motsvarande fossileldade verk blir transportkostnaderna låga. De redan små avfallsmängderna kan ytterligare minskas rejält med bättre utnyttjande av energin i bränslet.

Investeringskostnaderna är visserligen stora redan med ursprungliga säkerhetsanordningar. I detta grundutförande var produktionskostnaden per kWh mycket låg och farorna med kärnkraft var redan från början mycket låga jämfört med andra kraftslag.

Dessa mycket låga kostnader gjorde att kärnkraftindustrin hade råd till fler säkerhetsanordningar och andra åtgärder, som krävdes från olika håll. Förvisso gjorde säkerhetsåtgärderna kärnkraften tekniskt sett säkrare. Men kärnkraften var redan före åtgärderna betydligt mindre farlig än andra kraftslag, så förbättringarna blev alltmer marginella. Avsikten var att visa att visa allmänheten att branschen verkligen tar riskerna på allvar genom att fortsätta lägga mångmiljonbelopp på säkerhetshöjande åtgärder. Därmed trodde man att tilliten för kärnkraft skulle öka, men resultatet blir naturligtvis det motsatta, oron ökar istället.

Även med många omfattande säkerhetsåtgärder var kärnkraftens ekonomi mycket god. För att då politiskt kunna påstå att kärnkraftens ekonomi var dålig, så fick man ta till straffskatter speciellt för kärnkraft. Den senast införda skatten är den s.k. effektskatten, som bl.a. innebär att kärnkraften även får betala skatt på den el den inte producerar. Med konkurrens på lika villkor skulle kärnkraft alltjämt vara minst lika bärkraftig som de andra kraftslagen.

Att avveckla kärnkraften är rysk roulette med välfärden
Elnäten klarar inte av för mycket okontrollerad inmatning av sol och vind. Dessa kraftslag har för närvarande tillstånd att mata in sin effekt när de behagar oavsett om den behövs eller ej. Detta ger störningar i effektbalansen i hela det nationella elnätet, som i värsta fall kan kollapsa helt och hela landet blir mörklagt. Detta har visat sig på Gotland, att även för mycket sol och vind har skapat elavbrott. Samma sak kommer att inträffa i hela landet om vi stänger kärnkraften. Vattenkraften har snart nått gränsen för sin förmåga att balansera ut den slumpmässiga inmatningen av sol och vind och nya EU-regler kommer att begränsa vattenkraftens möjligheter ytterligare härvidlag. Det finns inga batterier i världen som klarar av att kompensera mot årstidsvariationerna och knappast heller för väderleks- och dygnsvariationerna till rimlig kostnad. Eftersom vattenkraften redan är fullt utbyggd, är kärnkraft nödvändig för att möta de okontrollerade energislagen.