Av Carl Erik Magnusson, docent i fysik vid Lunds Universitet
Johan Hansson, Professor i teoretisk fysik vid Luleå Tekniska Universitet skriver i Dagens Nyheter och i Flamman under rubrik ”Åtta skäl till att kärnkraft är dåraktigt”.
Här bemöts Hanssons påståenden punkt för punkt:
1. Ja, det är sant att kärntekniken utvecklades av båda sidor i andra världskriget och att USA kom före Nazityskland. Men efter kriget proklamerade Eisenhower ”atoms for peace”, stödd av Niels Bohr.
Även Sverige hade på 50-talet ett program för kärnvapen baserat på tungt vatten och grafit, sedan länge avfärdat politiskt.
Allt detta är historia. Civil och militär kärnteknik är inte längre kopplade i världens demokratier med ett tänkbart undantag: Om viljan fanns, skulle vapenplutonium i civila kärnkraftverk kunna brännas och utplånas från jordens yta: Svärd till plogbillar! Det har hänt.
Det skulle kunna ha hänt igen. Genom ett nedrustningsavtal användes sovjetiskt vapenplutonium i amerikanska reaktorer några år från 80-talet. 1994 avstod bl a Ukraina från sitt plutoniuminventorium vid ”the Budapest Memorandum” som bl a Ryssland undertecknade mot garantier om bl a territoriell integritet.
Men: Vi vet hur det gick!
2. Naturligt uran med 0,7 % U235 är knappast farligt. Efter klyvning blir restprodukterna farliga i de sekler som det tar för fissionsprodukterna att avklinga och måste hanteras säkert. Att förvar dimensionerats till upp mot hundratusen år beror på att man vill nå ner till samma aktivitet som kolaska, som ju också är uranhaltig.
Men Finland har godkänt en metod för lagring. Och om man vill återanvända restprodukterna minskas både mängd och lagringstid samtidigt som energin används optimalt.
Nuläget är att förbränning ännu står för mer än 80 % av världens energi – dess ”avfall”, bl a koldioxid, cyniskt nog livets gas, riskerar enligt IPCC att leda till klimatkris och massutrotning inom ett par generationer.
3. Redan Aristoteles yttrade att ”det osannolika kommer sannolikt att inträffa”. Inget är uteslutet, i synnerhet inte mänskliga misstag som i Harrisburg 1979. Men det ledde inte till utsläpp i miljön. Tjernobyl var en följd av ett dysfunktionellt samhälle. Vad gäller Fukushima så var det i grunden en tsunami, som krävde över 18 000 liv. Utrymningen ledde till ett par hundra döda enligt UNSCEAR 2020. Strålningen har krävt ett offer enligt japanska hälsomyndigheter.
Hur kan man uppskatta och jämföra risk? En modell som användes i bl a medicinsk forskning kallas ”Loss of Life Expectance”, LLE. Den beaktar hur många liv en viss aktivitet tar i genomsnitt av livet för en given kohort. Den metoden visar att sociala variabler som ”School dropout”, ”Poor social connections” m fl är bland de farligaste.
Men den riskvärderingen har inte beaktats i svensk debatt jämfört med kärnkraftens risker.
4. Sverige är en representativ demokrati. Folkomröstningar är rådgivande – om de vore beslutande skulle vi ännu ha vänstertrafik i Sverige. Riksdagsbeslutet och lagen om avveckling till 2010 är suspenderade av senare och ännu gällande riksdagsmajoriteter och lagstiftning.
5. Ja, vi har redan en enorm kärnkraftsreaktor på behörigt avstånd: Solen! Men argumentet ”på bara ett par timmar strålar det in lika mycket energi över jorden som hela mänskligheten i dag frigör på ett helt år” håller inte i energidebatten av flera skäl. Det viktigaste hör ihop med energidensitet.
Enligt Pjotr Kapitza, nobelpristagare i fysik, karakteriseras energianvändning historiskt av en evolution mot högre energidensitet. Energianvändning är ett flöde från högre till lägre densitet. Eller annorlunda uttryckt: Energianvändning minskar exergini.
Energidensiteten kan ökas, men det kräver insats av energi. Solljusets densitet kan ökas t ex genom fotosyntesen. Nästan all vår energianvändning bygger på fotosyntes som bundit koldioxid och som pågått under geologisk tid till nutid. Solcellsparker i all ära: Kanske är odling det allra bästa sättet att öka solljusets densitet och samtidigt försörja oss, även om dess verkningsgrad är låg. Till och med delar av Greenpeace, SNF m fl inser nu att vi måste se upp med skövling och förbränning av skog. Frågan är i vilken utsträckning som biogena bränslen är gröna eller åtminstone delvis bottnar i den kreativa bokföring som varit särskilt omhuldad i Sverige och Finland men som nu kritiseras av EU.
Tilläggas kan också att all, precis all den energi vi använder har sitt ursprung i kärnprocesser som ägt rum sedan tidernas begynnelse vid Big Bang. Den materie som vi består av har också skapats i kärnprocesser som följt på Big Bang, vid supernovaexplosioner m fl. Så man kan säga att vi själva är kärnavfall. Men man kan alternativt säga att vi är stjärnornas barn – det är roligare: ”We are stardust”!
Det ska också påpekas att solinstrålningen vid jämvikt balanseras av jordens IR-strålning mot rymden, så en formulering som insinuerar att all solinstrålning kan användas till nyttigt arbete är i grunden felaktig.
Människan har i årtusenden sett solen som livgivare. Vår kultur njuter av solen. Men det ska vara i rimlig dos. Reflektera gärna över budskapet från Strålskyddsmyndighetens föregångare SSI: ”Stek dej nu – betala senare”. Den dyrkade solen är även en farlig strålkälla; dess UV-strålning har del i vår tids snabbast ökande cancer: Malingt melanom.
6. Påståendet att sol-el varit billigare än kärnkraftsel redan 2021 haltar. Nuvarande elsystem kan inte drivas med vare sig sol eller vind. De kan inte hålla elsystemet stabilt.
7. Kärnkraft är hållbar under tusentals år. Nuvarande kärnbränsle räcker i årtusenden om det återanvänds, och teknik som bygger på torium räcker ännu mycket längre. Politiker och näringsliv kan ändra fysikens lagar lika lite som (teoretiska) fysiker, och det behövs inte heller.
8. För att citera Johan Hansson:
”Industrin skriker för tillfället efter ofantliga mängder el för den ”gröna omställningen”, som vid närmare granskning inte är så grön. Industrin, näringslivet och alla medborgare behöver inse att vi måste ”rätta munnen efter matsäcken”. Oändlig tillväxt är inte möjlig i en ändlig värld. Vi har redan för länge sedan passerat gränsen för vad som är hållbart, vilket märks tydligt i: a) klimatförändringar b) massutdöenden c) miljöförstöring d) överbefolkning … jag skulle kunna fortsätta med resten av alfabetet.” – Javisst!
Men:
Med all respekt för Hanssons tankar må det vara tillåtet att kommentera ordet ”överbefolkning”. Lite optimism kan vara på plats. Enligt statistik från Population Reference bureau, PRB, har tillväxten av världens befolkning börjat minska sedan några tiotals år. Det finns också hopp om att nå ett ”steady state”. Global utveckling med rimlig allmän levnadsstandard har stabiliserat folkmängden i industrivärlden. Det kräver tillgång till elektricitet, inte självklart för de miljarder som ännu saknar el. Utbildning är jätteviktigt, i synnerhet av världens unga tjejer.
Slutligen, med all respekt för Hannes Alfvén som fysiker och människa. Det går att minimera avfallet från civil kärnenergi och hålla det åtskilt från biosfären under tillräcklig tid. Ett betydligt mer närliggande problem är att vi idag dumpar avfall från förbränning, däribland koldioxid, rakt ut i biosfären och därmed just nu äventyrar framtiden för våra barn och efterkommande redan under detta sekel enligt IPCC.
Referenser
https://www.dn.se/kultur/johan-hansson-atta-skal-till-att-karnkraft-ar-daraktigt/
https://www.ltu.se/staff/h/hansson-1.10908
http://flamman.se/a/johan-hansson-karnkraft-ar-bara-for-darar
i Exergi är den andel mekaniskt arbete som kan utvinnas ur ett system i processer genom vilka systemet kommer i termodynamisk jämvikt