Av Bengt Lindhé, docent.
Vi har redan nu ett överskott av el på 22 TWh. Vi gör av med 135 TWh men vi producerar 157. Riksdagen beslutade i oktober 2015 att höja subventionerna till vindkraften, som kallas elcertifikat, med 60 % så att vindkraftproduktionen höjs från dagens 15 till 26,4 TWh 2020. Subventionerna till vindkraften har formen av en kvotplikt för alla elleverantörer som i dagsläget måste köpa s.k. elcertifikat för 14,4 % av all producerad el. Enligt riksdagsbeslutet skall den andelen höjas till 23 %. Det är med andra ord i sista ändan Sveriges elkonsumenter som finansierar subventionerna till vindkraften.

Ett resultat av vår överflödiga el är att priset på el blivit så lågt att kärnkraftverket Oskarshamn 1 (O1) skall stängas 2017 – 2019. O2 har under lång tid varit föremål för reparation för miljontals kronor men det saknas ekonomiska förutsättningar att driva O2 efter 2020. När det gäller Ringhals har ägarna uttalat att Ringhals 1 och Ringhals 2 skall tas ur drift 2020 resp. 2019.

Staten tar ut en effektskatt på kärnkraften som ingen annan betalar. I år har man lagt ytterligare skatt på kärnkraften. Ser vi på elpriset hösten 2014 så var grundpriset 30 öre men vindkraften fick dessutom 20 öre i form av elcertifikat eller 50 öre per kWh. Kärnkraften betalade en effektskatt på 5 öre som ingen annan betalade och dom fick med andra ord 25 öre eller hälften mot vad vindkraftproducenterna fick.

Tidningen Ny teknik skriver den 6 november 2015 att kärnkraftbolagen får räkna med höjda avgifter till Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden finansierar bl.a. kostnaderna för avfall och slutförvaringen. I dag är avgiften 4 öre per producerad kilowattimme. Den höjdes från 2 öre i december i fjol. Stängningen av kärnkraftverk i Oskarshamn och Ringhals får stor effekt på hela finansieringssystemet eftersom mängden producerad el som avgiftberäkningarna bygger på minskar framöver. Inbetalningarna till Kärnavfallsfonden skall täcka avfallskostnaderna för samtliga reaktorer. I dag vilar systemet på en beräknad produktionstid som utgår från att varje reaktor är i drift i 40 år. De nya besluten i energibolagens styrelser om förtida stängning innebär totalt mellan 7 och 10 färre produktionsår. Vi anser att det finns goda grunder att ompröva avgiften för åren 2015 till 2017 skriver Annika Åström på Strålsäkerhetsmyndigheten i ett yttrande till regeringen.
(SSM angav den 2 december i en skrivelse till regringen att avgiften för OKG behöver höjas från nuvarande 4,1 till 6,7 öre per producerad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel och för RAB från 4,2 till 5,5 öre per kWh – Red. anm.)

Genom subventioner till vindkraften som skall höjas ytterligare sjunker priset på den el som inte är subventionerad. De låga elpriserna gör att kärnkraften då reducerar sin produktion och som en konsekvens av det får man ännu lägre ersättning för sin produktion eftersom man måste betala mer per kWh till kärnavfallsfonden. Som en konsekvens får man väl stänga fler kärnkraftverk osv. Det vi ser är en successiv strypning av svensk kärnkraft.